under tio dagar andades vi norrländska andetag. Den här gången tog vi oss in till stan någon dag men oftast när jag är hemma stannar jag just hemma. På ön. Det är bara så vackert. När jag promenerar runt kniper det till i hjärtat, det slår aldrig fel. Jag är här alldeles för sällan.
Ja det kniper till. Var bör man egentligen vara. Gissar att det kommer att vara ett evigt dilemma. När jag är där bör jag vara här och vice versa. Det är kanske få förunnat att ha flera platser som räknas som "hem". Under Arnes uppväxt kommer tre platser att vara hans, och det är bara att ta tillvara på det. Man kommer aldrig kunna dela sig men man kan som du nu gjort, njuta av de stunderna man är just där man är. Frösön är nog det vackraste stället på jorden, det kommer aldrig sthlm kunna ersätta. Och i sin tur kommer aldrig östersund kunna överträffa sthlms utbud på kultur och nöje. Oj vilken lång utläggning. Jag ville bara säga: fina bilder.
SvaraRaderajag har också tänkt att det är så jag (vi) ska se det; förunnade att ha flera hem! Tack!
SvaraRaderaVilka vackra bilder och ord!Är tomt här hemma,men vi ses snart!Sköt om er! Kram Mormor och Morfar
SvaraRaderaÅ vad fina foton! Vackra motiv. Det är verkligen magiskt där uppe så här års, nästan så det fårenatttappaandan. Jag glömmer ibland. Varför måste det vara så långt...
SvaraRadera