costa rica

jag byter arbetsplats ett tag!

fotograf Pierre Björk

ett tu tre

, så samlades vi alla för årets första picknick. Tre timmar som bara flöt iväg. Ett tu tre, så sprang våra barn på barmarken. Du i sprillans vita gympaskor. Alla nykittat friluftsklädda. Nere på er höjd såg jag små knoppar, åh snart niger blåsipporna, och därborta helt ensam titta en naken jungfru... Magiskt. Att ett tu tre, så var det vår.

rastat vovven

vi går på promenader och kollar in våra nya kvarter. Det är spännande, vi har upptäckt fantastiska funkislägenheter och hemliga innergårdar och grönområden där man kan andas. Sushiställena som öppnades i varje sjöstadshörn lyser med sin frånvaro, här frodas i stället salonger för fyrbenta vänner. Det är hundarnas stadsdel vi hamnat i. I Tessinparken trippar de fina små lydiga, med lika fina små lydiga mattar. På Ladugårdsgärdet springer de stora. Vi släppte ut dig med. Du sprang minst hundra meter framåt, blickade inte bakåt en sekund, undrar hur långt du hunnit om inte vi kommit efter? Vi anade, du är den sorten. Samlar pinnar utan att behöva apport. Glufsar i dig matsäcken utan att lämna en smula. I nya vagnen sitter du och spejar, tills du gläfser till och vill hoppa ner. Invigde friluftssetet, det glänsande nya. När vi kom hem var det fortfarande brunt, bästa färgen mot lera tänkte jag nöjt. Fast nej, du luktade hund...

snart försvinner näbbmössen med

vårhopp

idag är det vårdagjämning, idag hade jag cykelpremiär. Har inte cyklat på... evigheter. Min kropp har legat i ide, inbäddad i den där mammabomullen. Mjukt och skönt men svårt att nysta upp... och nu måste jag upp, ut, andas. Idag är det vårdagjämning, nu ska den väckas. Cykelturen gick i snöblåst men det gör inget, jag känner mig som nyfrälst. Sprang gjorde jag med i helgen!

vårvisa

jag har haft min blogg i ett år nu. Märkte det när jag tog bilder på snödropparna som tittar upp ur det bruna buskaget vid vår husfasad, något igenkännande.. fast fasaden är ny, bilderna såg nästan på pricken ut som de jag tog för ett år sedan. Samma visa varje vår. Blomman densamma och precis som då griper den tag i mig. Lusten. Att odla något, stoppa ner händerna i jorden åh den där doften av jord... I dagisalmanackan läser jag att ni planterat pelargoner, du kom hem och såg ut som en jordhög, du stoppade visst ner hela dig själv och jag blev avundsjuk. Jag vill också gå på plantskola... (och förskola plantor) Stillar mig själv med två fina bilder, jag har lika lite som jag varken odlat tagit dem själv. Det känns precis som små frön, pockar inuti mig. Känns starkt nu, vårljuset är obarmhärtigt, lusten gror och gror.

i teorin, i blocket, odlas det. Fast på mina rena händer, bara små streck av blyerts..

man vet att det är helg...

när fina jackan får åka på. Eller när det kommer ett blogginlägg. Här kommer det.

fylla lägenheten med liv

när man haft vänner hemma, kanske ännu mer när där varit barn... det sätter sig i väggarna. Känslan och stämningen. Sugs in i putsen, ibland i flera dagar. Det är fint, när vårt hem fylls. Och ni stannar kvar.

fylla lägenheten med fint

man vill ju börja med finliret på en gång. Kanske därför vi kört våra helger i 180, flyttat runt möbler samtidigt som jag haft bullar i ugnen samtidigt som vi storstädat samtidigt som jag ändå inte kunnat hålla pysselfingrarna i styr ...och vi som gillar att ta det lugnt? I alla fall, när man röjer runt med dammsugaren i alla hörn och vrår, liksom rör vid allt, så är det inte bara det rena som så småningom blänker till. Något mer, odefinierbart men starkt. Husanden håller på att återvända, sa Johan. Jag tittar mig omkring, på det lilla fina som inte funnits förut utan skapats just här, i ett hem som håller på att fyllas och ja, jag tror jag håller med.

pom pom, lite Marie Antoinette?

blommor, behövs ju egentligen inte så mycket mer

pysselbord

som smågodis, jag gjorde armband av dem till ett modejobb

nu har de blivit dina

vi har bestämt oss för familjesoffa, viktigast är fint tyg tycker jag

känner för mönster just nu

Semlor, perfekta från ugnen. I motljus.

precis lärt sig klättra ur spjälsängen-ungen. Försiktig är du med det fina i varje fall

kom tillbaks nu lilla hus-ande, jag gör fler bullar i ugnen om det är det du vill. Eller ställer fram fler blommor. För när fint för mig är väldigt mycket jätteviktigt, så är hemtrevligt... livsviktigt faktiskt.