rullar vidare...

Bunkrar med cd-skivor för regniga grusvägar. Fast jag har packat optimistiskt. Min högsta önskan är att få en stekardag vid havet och bara ligga ner och gassa. Och det, mina vänner, var det länge längesen drömde om...

bilsemester, vi gillar't

jag, själv

idag har jag hela långa dagen för mig själv. Känns pirrigt, hur gör man? Jag har bestämt mig för att inte träffa någon, fast det var det första som dök upp "borde passa på". Just idag vill jag inte höra talas om något borde. Minns när jag bodde själv i min etta på Frösön. Kände mig ensam och köpte en kanin. Gah, så oändligt med tid som då var min! Den är någon annans idag (och inte är det kaninens). Ser mig själv i spegeln. Hej du. Längesen...

Mot Kampementsbadet. Småflickor och småfnittrig morgonsimskola. I min längd tanterna med de knottriga badmössorna och gropiga låren, underbara, ni verkade alla ha all tid i världen. Just då kände jag mig som en blandning av er. Utseendemässig blandning också för den delen. Och det känns mer naket att lägga upp bilder på sig själv här än det var i omklädningsrummet. Men, jag testar för idag... vara lite mer som hon.

jamt å standut

, inte längre... Jag har det i mig men våra dagar känns redan långt borta. I Jämtland.

börjar se det exotiska med dessa fjälltoppar i horisonten

klart och porlande

utflykt, alla är med

..till Alsen

en stor, en väldigt liten

farmor och farfar Arnes underbara sommarhus. Med rosor från min mormor som tar över mer och mer..  Allt sedan länge sålt, men nån gång ska vi åka dit och beskära de där rosorna.., ta tillbaka en del av det som en gång var vårt

här i Glösabäcken har mamma badat..

det är så vi säger det

jag tänker på han Plupp

vacker & vild

ny barndom

, nya minnen. Som (förhoppningsvis) kommer att likna mina. Vilken fantastisk barndom man haft - kommer man på nu. Minnena har fallit liksom genom en sil, många i glömska, de som stannat kvar... stannar kvar. Hemma på Frösön har vi lekt med mina gamla leksaker. Flashbacks. Och påminnelse om att alltid köpa grejer som håller. Till sitt barn, i sin tur deras barn, syskon, nu era barnbarn vi binds alla ihop. Snart fyller du två, jag har hört att det är nu du börjar minnas.

3D back in the days

fast det förståss, min mamma satt inte framför datorn och blogga!

förresten, min nyfyndade fiskservis. Visade sig att mamma och pappa fick en lika sås-snipa i bröllopspresent. Back in the days... allt går igen..

old touch

fler skatter... Helt otroligt, senaste fem dagarna har jag besökt butiken Old touch tre gånger. Går verkligen i perioder sånt där, senast var väl ett halvår eller så. I alla fall, den där lilla knixen på Upplandsgatan är verkligen fin. I torsdags var stora skattdagen, i fredags hjälpte jag till med bröllopsutstyrsel á la 10-tal, idag kollade jag efter (fler) barnkläder. Hittade inget denna gång, ett tecken att jag rekat av allt i varje hörn och vrå. Nu får butiken vila. Men här hemma går jag helt salig över mina, allt annat än planerade, fynd. (det är ju då de är som bäst) Jag antar att de alla träffade någonstans på den där knappen mitt i... En fiskservis. Handmålad, som akvarelltavlor. Skira silkespappersfjärilar. Nu flyger ni på min vägg. Handsydd pyjamas, Jean Jeansson står broderat på namnlappen. Till och med namnet var alltså vackert. Och en gång stylade jag ett modejobb till den fina boken om butiken. Den finns fortfarande att köpa. Alla dessa saker... ger precis den där gammaldags känslan jag älskar. Old damn fine touch.

snart packning... Ska bara

..titta och titta igen

Jag maxar med massa fint nu när bloggen tar första semesterpausen. Imorgon bitti kör vi norrut. Stannar till för pensionärsstopp i Ockelbo. (Nej, inte för att spana på prinsens föräldrahem.. det är till Wijs trädgård vi ska) Sen hem. Till Frösön. Men nu gör vi båda allt för att skjuta upp den där packningen. Det är som vanligt. Balkongvin och fotobok med mera med mera. Och blogg såklart. Kollade statistiken för läsare idag och blev helt chockad! Vilka är ni alla? Så stor släkt eller så många vänner har jag inte. Men jag gissar att ni andra kanske är lite som jag..? Gillar fina saker och lite blommor och sånt? Ni har säkert barn (annars måste ni dööö på en del puttinuttigt som skrivs om min Arne) Glad är jag i alla fall, att ni hittat hit. Njut nu av fina bilder. Och av semester, det ska vi!

skatter

, inhämtade från dagis. Bar vördnadsfullt hem en stor prasslande påse, väntade tills du gått och lagt dig sen la jag försiktigt ut en efter en på bordet. Teckningar, fotavtryck, självporträtt med garnhår, en nyckelpigeknapp, en fantastiskt hänglykta som gjorde vår balkong tusen gånger mysigare... en gipsavgutning hade ni gjort av din lilla hand. Tryckte mitt i mammahjärtat. Fick mig att rota fram förra sommarens foto, från en skulpturpark vi gått omkring i. Bara att titta på de små fötterna... ett annat tryck men lika rakt mitt i.

känslor i Marsvinsholm

så lycklig att du kan gå med dina små fötter till ett dagis

när jag blir stor...

ska jag skriva...
Till hösten återkommer jag till jobbet som redaktör. Jag lämnar mode och sätter mig på en ny stol för att skriva skriva skriva. Redaktör Östlund minsann.., en gammal barndomsdröm som (ja, faktiskt) nu blir sann. Känns som om jag ska bli vuxen!

gick och köpte fina skrivblock på svenskt tenn

och kvällsvälling och slaskvälling...

ibland ter sig tillvaron lite väl vällinglikt. Senaste veckan har varit rätt .. simmig. Sömnstörda pollennätter, tokmycket att göra på jobbet, övertid, Johan har fått lämna och hämta varje dag och det borde jag kanske tycka är lyxigt men nej, det har fått mig ur fas. Jag har kämpat med svinkoppor. Typisk vällingsjukdom. Kännt mig ful i badrumsspegeln, vilket kanske var droppen. Eller så var droppen ikväll när det blev min tur att diska. Blev argare och argare för varje bestick. Vi måste skaffa diskmaskin! Efter sista gaffeln sjönk jag ner, här, framför datorn. Skönt att skriva, när jag ser saker i skrift blir allt mycket tydligare. Diskmaskin, snälla, det måste väl vara lösningen? En maskin som brummar och diskar rent alla våra vällingflaskor. Med klistervälling och slängvälling och tristvälling och småbarnsvälling.. och när vällingdagarna blir några för många får man påminna sig själv om... att de går över. Eller att jag får lära mig se dess charm, Sonja Åkesson-livet liksom!, åkej, den välbekanta lunken, som comfort food genom nappflaska, alltid samma, alltid halv åtta på kvällen.

Eller så är jag bara i väldigt stort behov av att komma bort ett slag. Med kvällsvälling på nån annan plats än i ständigt samma gungstol. Nånstans där det till och med kan kännas lite mysigt och sådär torparaktigt att handdiska...

Åkej

Hängig på morron.
Åkej.
Döle vid lunchdags.
Åkej.
Färdig vid middan.
Åkej.

Åkej åkej
det är väl hösten
eller vintern
eller våren
eller välfärden
nån bristsjukdom
eller
jag har en annan rytm
åkej

åkej åkej
jag ska försöka bättra mig
jag ska försöka som
den dära statsrådsfrun i reportaget
förra veckan
yeah
eller som den med nie barn
som jobbar heldag
och dessutom bakar vörtlimpa
och tjänar extraknäck på kåserier
yeh åkej
åkej
och tänk på alla dom i Norrland

..nä, nu skriver jag inte mer av den här dikten för då kanske mamma blir orolig!
Det behöver du inte vara, känns mycket bättre nu. Känner mig faktiskt på riktigt gott humör till och med. Solskensvällning och lallvälling och småbarnslivet och Sara och Sonja och snart är det faktiskt min tur att ta semester.