fast ibland saknar jag det här

fluret. Som solstrålar runt ditt ansikte. Otämjd, mitt lejon. Men, nån i familjen måste klippa sig (...) Nej, skoja, bara en vecka kvar nu sen tar vi alla sommarlov. Efter en jobbomvälvande vår, ska bli så himla skönt. Och även jag kommer tillbaks till en nystartshöst. Men först och alldeles snart: semester. Men semestervädret? Solstrålar.., ni bara måste komma tillbaks.

guldlock

trogna läsare kan notera: att Arne fått Lugg. När ditt hår nådde ner och liksom fastnade ini snornäsan och la sig som en gardin över dina ögon... Snipp sa det med kökssaxen, första och enda klippet rakt (?) tvärsöver. Jag ska köpa en riktig sax nu, för flera år framåt. Tänker ibland på Bröderna Lejonhjärta-pagen..  Eller så blir det hellångt oklippt, jag har kollat in kompisens lillebrorsor. Eller, så som du vill. Sen. Just nu får det räcka med det där enda klippet. Och skottpengar på den som rör dina lockar.

midsommarblomster

Flickorna stretade med häcksaxar, ståltråd och flinka fingrar. Pojkarna höjde några pinnar men fick applåden. Känner igen det där... och jag kände igen de där gräspollena. Huvudet som i en dimma när jag i min vuxenpremiär som groda skuttade runt stången. Nu var man alltså sån. Allergi.. lite som mycket koncentrerade småbarnsår? Det som till slut hjälpte var alkoholen. Och vi två lyckades smita iväg för oss själva och ta det där premiärdoppet. Sjutton grader och vad gör man inte för att skingra dimman för en stund? Skål och glad midsommar!

kusinerna Östlund. Malin - dimma nr två om en vecka eller så!
Och Josefin - redaktionens nya inspiration för dimfritt Cosmo-liv

hej och hå

flickrum

inte bara oglamouröst att ta med sig jobb hem. Fylla rummet med kläder, skor.. massa fint, utvalt av mig. Hänga upp, hänga om, fundera.. dricka en klunk av vinet, känna in vilken som passar med vilken, så nöjd när allt faller på sin plats. Bygga upp min värld där. Bygga ett flickrum.. Tidigt morgonen efter, kaffe och kreativitet. Och så på kvällen, helt mör av all koncentration. Kaffekoppar och kaos i rummet. Städa bort och sen bara sjunka ner. Rummet är tomt igen. Bilderna visas först i höst. Då vill jag ha något nytt, något mer vill alltid gå framåt. Jobbet är kul när det är mer än bara jobb. När det liksom fyller ut livet. Kvar hemma är kollegans gamla stol. Den är din nu, nästan som en vuxenstol, du fyller redan ut den, oj redan så stor... Undrar vad du ska bli när du blir stor? Ibland kan jag undra vad jag ska bli om jag blir stor.

regn regn regn

vaknade till smatter mot rutan. Åt frukost till smatter mot rutan. Hörde Arne gnälla och blev less till smatter mot rutan. Och när jag blir less kryper det i min kropp. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. På senare tid har jag lärt mig att det botgörs om jag kommer ut. Jag måste ut! Känner igen mig, jag har ärvt känslan i rakt nedstigande led. Själv på god väg att bli en ur och skur-familj. I min nya regnrock kände jag mig odödlig bland dropparna. Arne såg ut som en brandman. Ingen människa syntes till, fick känslan av att du och jag - vi två mot världen. Smattra på bara! 17:e juni och himlen öppnade sig. Nej, ingen är odödlig. Och svensk sommar... utrusta dig väl.

tårar på balkongräcket

kompisarna

bara början. Jisses vad ni kommer tumla omkring.

peppen!

Tjejbarnkväll. Hoppa i sängen var succé. Och det går alldeles utmärkt att gunga ungar samtidigt som man dricker champagne.

bara sådär

en röd dag mitt i veckan. Bara det. Efter en veckas konstant regnande var det äntligen uppehåll. Varit en annorlunda omtumlande vecka hemma. Nystart - igen. Vi gick på utflykt, mot Stora skuggan, lämnade kameran hemma för att 'bara vara'. Vykortsvackra bilder överallt, sånt är livet - det är det här som är livet. Vi klappade ponnys och plockade blommor. Så mycket saker man fortfarande upptäcker. I skogskanten fullt av liljekonvaljer. Så mycket vackert här är... Jag knöt på mig löparskorna. Bara det. Såg svagt svagt gula pilar på marken. Och jag följde dem! Bara sådär. Övergav huvudet och litade på mina ben. Genom igenvuxna snår, nya stigar, längs vattnet, det glittrade, och långt långt ut på Djurgården. För varje steg var det kungliga helt och hållet mitt. Över milen, jag har det i mig. Livet. Igår var du helt och hållet mitt. Men jag kan undra över de gula pilarna. Så lätt att fortsätta springa i invanda spår..

Nu är det din tur.

barndomsskatt

spenderat helgen i Dalarna. Två timmars tågresa, första klass, helt ensam med fönsterplats, landet-utsikt och meditativt dunk-dunk dunk-dunk... en väldigt bra start. Arne och Johan kom dan efter med bil och kusinkatterna fick träffa varandra. Åter hem med värdefull last, "hämta mamma", och sekretären som från allra första början tillhörde morfars storebror. Första barnets-traditionen fortsätter. Och jag kom hem utvilad och nyinspirerad. För två timmar bort från er pågår samma renovering, möblering  - fast mindre syster/mindre skala. Men Arnes lilla rum, minsann om det äntligen börjar ta form! Släktklenoder är bäst. Vill på en gång fylla varje fack med pennor, luktsudd, ..barndom.

en kattmössa, ÄLSKAR att köpa flickpresent

den funkade

tack snälla!