nej arne fy inte bitas

jag vet inte vad Arne vill. Han bits hela tiden! Gärna i skinn, i form av fotölj eller toffla, men kanske ännu hellre i form av en mänsklig kroppsdel som står ut. Ett knä, en stortå, en axel, en kind..värst var när han fick tag på mitt innerlår. Aj! Ännu fler tänder? Jag ser ingenting nytt i hans lilla gap. De åtta förblir åtta men han vässar dem allt vassare för var dag. Ibland känns det som kärleksbett, att han rentav missförstått det där med puss. Ibland som om hans mun är en extra arm, tänderna starka fingrar att bita sig fast med när han tränar sig att stå. Men jag vet inte... Ibland är han som en liten hund den där Arne.