längtans blåa blomma

Först idag fick jag en riktig sommarkänsla, knäppt att den kommer först nu när solhimlen täckts av grå moln. Men när vi promenerade idag var det något med den fuktiga luften, och det slog mig hur det vårspäda ändrat nyans till mer djupgrönt. Det måste väl sjunka in, denna förgänglighet. Och så började jag att längta - Igen. Att man nästan alltid vill nåt nytt, mer, framåt! Idag längtar jag tills sommarängen står i blom... Jag ska ta med mig Arne men plocka själv med varsam vuxenhand. Rödklöver, prästkrage, blåklocka, hundkex, förgätmigej... allra finast är den bukett som har något vilt över sig.
Vi fortsatte promeneraden förbi floristen på gatan och tittade på alla plantor som snart ska pryda balkong och trädgård. Lavendel, hortensia, pelargoner, penseér... och allra längst in en kartong fylld av ljuvlig förgätmigej på kruka. 25 kronor styck. Jag snittade av dem direkt när jag kom hem och kände det där pirret man kan känna när man tycker sig ha gjort ett kap. En hel bukett med de sötaste ängsblommor för så billig peng, pirr pirr! Jag vet, en sommaräng kan man inte köpa men det här är så nära det just nu kan gå. Glad blev jag i varje fall! Och så ett ord i mitt huvud... något med en längtans blåa blomma.