lejonkungen

När Arnes pappa fyllde år i somras var vi i Gustavsberg på Lisa Larsson-utställning, och som födelsedagspresent köpte jag ett av hennes bedårande keramiklejon. Inte bara rätt astrologiskt - lejonet liksom var min Johan. Något med den fromma uppsynen... Märkligt hur vissa djur, levande eller av lera, rymmer en hel personlighet! Och en liten Lisa-katt kunde jag bara inte motstå till mig själv, hon är av en lite lurigare sort :)
I alla fall, den kvällen önskade sig Johan ännu en litet lejon... Och fem dagar senare kom han. Nu, när drygt sju månader gått, har jag fått mig en rätt så klar bild av Arnes personlighet - en solig liten lejonkung som stormtrivs när flocken är samlad men som aldrig tvekar att ryta ifrån!

24:e juli, 2010.



Paret vakar numera över sovrummet.