ett frostigt frösön

gjorde oss varma långt inne. Det var kallt men soligt, sådär krispigt, och mammas astrar blommade under löven. Arne var den tredje busiga valpen, hundarna suckade var gång du kröp ner i deras bädd. Snart ses ni igen. Du var så söt i din nya vinterjacka och mössan vi alla haft. Gammalt och nytt tillsammans är alltid bäst. Fick med mig lussekatter i en påse hem. Alltid samma sak, mamma gör degen, pappa knorren. Alltid helt perfekta. Men att få dem redan.. fast visst, jag vet, tiden går så otroligt fort. Nästa gång är det du som pillar dit russinen. Små dagar på Frösön... En skärva av mig blir nog alltid kvar.