september 10, 2011

happy happy

varje gång vi gått förbi Gröna Lund på väg från båten upp till Rosendahl har vi lyssnat på de där vrålen innanför grindarna. Inte bara karusellskrik, det har verkat som om hela stället gör familjer osams? Så hetsigt har vi muttrat, skyndat på mot vår trädgårdsoas och svurit att aldrig aldrig...
Men idag var vi där: innanför grindarna. Mitt arbetarjag (läs alibi) är med i ett förlag som kan hyra stället. Idag lördag, mellan tio och ett. Ta med familjen, iihh Eric Saade på scen, bara vi, gratis åkband, inga köer, tidningsfest, familjefest, alla glada, det var visst inte så dumt det här ändå!
Jag ville ta tillfället i akt och Leva. Såg några tweenies i kö till 'Lilla musen', dumpade Arne hos Johan och tänkte Yes! vad helt perfekt ploj-kul. Väl där: små vagnar med plats för fyra. Oj, alla har visst redan sin egna lilla familj, ingen ville splitta, jag kände mig lite dum - stor och liksom klumpig men kanske var det just ensam - när jag klev i och fick sitta i den där vagnen alldeles själv. Nåja. Jag överlevde. Men insikten när "lilla musen" tuffade uppför en brant så oändlig... åh sara så dum så dum så dum! Åkte visst nya bergochdal-banan. Ensam är inte stark. Trodde jag skulle dö. Och jag hade satt mig på höger sida, ytterst, i djävulssvängarna vickade hela vagnen, ingen satt ju bredvid mig!!, så dum så dumelidumdum, jag hade ingen som jämnvikt, ingen ingen var där

Men jag överlevde, tog en korv, Arne tjoffade i sig en han med, tog en öl, Johan satt bredvid mig nästa omgång, upp i sadeln igen liksom. Arne fick rida ponny han med, en sån där vacker gammaldags barnkarusell ni vet... Så där lugnt och makligt, knappast något man skryter över. Och så fortlöpte vår tidningsfest, med familjedag.
Det är nu såhär efteråt som jag ryser. familjedag... Får man uppleva det har man fasen LEVT.

ååh-ka karusell...



























Livet alltså. Kan va som en karusell. Nu att det går så fort. Ibland obehagligt fort. Då vill man inte vara själv. Happy happy när vi är tillsammans. Lugnt och fint är ändå bäst. Efteråt gick vi till Rosendahl.

6 kommentarer:

  1. Alltså sara, jag älskar vilda musen. Den enda karusell jag faktiskt vågar åka, men som ändå är lite läskigt. Fina och matchande kläder ni har!

    SvaraRadera
  2. Det kan förövrigt misstolkas. " jag älskar vilda musen".

    SvaraRadera
  3. ha ha! jag skulle varit mer noggrann och läst 'vilda' istället för 'lilla'. Stor skillnad. Alla sätt. Vill se era rosendahlskort!

    SvaraRadera
  4. Finaste, finaste! Nästa gång är vi med!

    SvaraRadera
  5. tre mammor i en mus, kan bli succé

    SvaraRadera
  6. men ingen (?) tog litteratur-poäng på min rubrik...

    SvaraRadera