maj 06, 2012

evighetsblomma

Inspirerad av värdinnan slog jag in mitt kanske vackraste paket och gav mig ut i kvällen. När rosor vissnar, jag kan aldrig förmå mig att slänga dem. Jag slänger vattnet i stället. Och så stelnar de, som mitt i en rörelse, när de är som allra vackrast. Blir till evighetsblommor. Utomhus just nu är det precis tvärtom. Knoppar slår ut så fort så man inte hinner med. Jag vill stanna tiden. Mitt bland vitsippor, musöron och det ljusgröna alldeles nya gräset. Mitt i ett vårhopp!

2 kommentarer: